Grundsund
Historia | Fisket | Kyrkan |
Historia
Grundsund är ett typiskt bohuslänskt fiskeläge, och ändå inte.
För likheterna till trots; sjöbodarna, de tätt liggande husen m.m.
har varje kustsamhälle sin unika karaktär och historia.
Grundsunds historia är framförallt fiskets historia.
Den omvandling från fiskeläge till skepparsamhälle och badort,
som många andra kustsamhällen, t ex Fiskebäckskil genomgick
under 1800-talet, slog aldrig igenom i Grundsund.
Trots inslag av både frakt- fart och viss badgästuthyrning behöll fisket sin ledande ställning. Därför finner vi här heller inte de stora skepparhusen
eller den sirliga badgäst- arkitekturen med sina glasverandor och lövsågssnickerier.
Vad som kännetecknar bebyggelsen är istället "likhetens lag".
Husen är i regel små och har en sparsam utsmyckning Fiskets
demokratiska organisation kan alltså spåras i bebyggelsen.
På ämse sidor det trånga sundet som förbinder Gåsöfjorden i norr med
Värbo- fjorden i söder, och som utgör något av Grundsunds ryggrad, har samhället successivt vuxit fram. Här ser vi raden av sjöbodar och magasin
som bildar front mot vattnet och bakom dem de ljusa tättliggande husen som klättrar uppfär sluttningarna.
Under 1:a världskriget grävdes en kanal i området kring där bron nu är belägen. Då kunde man åka med fraktskutor genom hela hamnen från norr till säder.